Att nöja sig är som att kompromissa med sig själv

Kan ni också bli förbannade på att singlar och par ska delas upp var för sig?? Jag blir!! Varför klagar vi på våra vänner som blir kära och inte vill gå ut med oss 3 kvällar i veckan.. ( vi vet ju precis hur nykära och härligt de har det med honom, inklusive mig själv!! ) Varför tror vi att par bara kan umgås med par? Vem har bestämt att relationsstatus upptagen passar alla i alla lägen? Jag tror att det bara är dem som har haft ett tråkigt och bittert singelliv endast upptagna med att leta efter någon att hålla i handen, som tror att det är synd om våra singelvänner!! Jag kan tycka att det hela handlar om vilken fas i livet man vill vara i - och om den perfekta matchningen har kommit i ens väg! Den som inte kan vara lycklig utan en partner , och kanske i många fall bara tar någon för att ha tycker jag är patetiska. Då tror jag inte heller att man är redo för riktig kärlek. Jag hittade en rolig lista i senaste elle - 10 fördelar med singelskapet:

1. du är snyggare och tar bättre hand om dig själv både fysiskt och psykiskt.
2. du äter trolige nyttigare och har lättare att hålla vikten än dina parkompisar
3. du har visserligen mindre pengar, men är bättre på att sköta din ekonomi
4. du behöver inte kompromissa utan är chef i ditt eget liv
5. du kan vara spontan - flytta (utomlands till och med!), byta jobb eller resa utan att behöva ta hänsyn till någon annans vilja eller ekonomi.
6. du behöver bara plocka undan, diska och tvätta efter dig själv
7. du kan satsa på karriären i den utsträckning du vill
8. du får ha dina vanor (och ovanor) i fred - och påverkas inte heller av någon annans
9. du kommer aldrig ha så mycket egentid som nu - utnyttja den!
10. Och inte minst:du har inte en separation framför dig, utan troligen en ny kärlek.

Nu säger jag absolut inte att man inte kan ha allt det här i en parrelation heller.. Dock så tror jag på att man måste njuta av allt det här ( på riktigt!! ) innan man är mogen för att ha en trygg relation. Jag dejtar inte för att jag är i behov av honom , jag dejtar inte för att jag känner mig ensam ( jag har ju världens bästa vänner att umgås med ) , jag dejtar inte för att bli hel , jag dejtar inte för att andra av mina vänner gör det.. Jag dejtar för att han gör mig glad , för att han fyller mig med energi , för att han stärker mig , för att han kan få mig att skratta , för att han får mig att få fjärilar i magen , för att jag tycker om honom!! Om allt detta skulle försvinna skulle jag byta dejt.. Att nöja sig är som att kompromissa med sig själv!!

"De som tycker synd om singlar borde titta på sitt eget liv och fråga om de har så mycket roligare." - elle, juni 2011